Fröken förtjust eller alpvandringar

Redan de gamla grekerna visste att alltid när man skall läsa till en tent så är det mycket roligare att skriva blog online :) Terminen tar slut 20.7, innan dess hinner jag ännu ha två tenter, en nästa vecka och sen igen efter 2 veckor. Efter terminslutet har jag ännu två s.k. monstertenter och sen är allting här slut. Denna brunbrända fröken har verkligen lärt sig att stressa här i München (erasmus equals tydligen inte alltid tourismus) och har köpt ett litet paket Omeprazol för att hjälpa magen tåla stressen (och kaffet och korvarna och chokladen).

Vad redan de gamla bayrerna visste och ännu också vet är att inget ger lika mycket vila och sinnesfrid som en sommarhelg i alpernas ögonbedövande vackra landskap. En som kommer från Finland begeistras ju redan av varje mindre kulle och efter nu tre vandringar i bakfickan har jag blivit en verklig alpentusiast. Jag säger er bara det: hur mäktiga är inte bergen? Jag älskar den synen att du tittar framåt och plötsligt kommer något i ditt synfält som tvingar dig att lyfta upp hakan så ögonen når till toppen av detta under - ett berg. 

Här i München har jag lärt känna ett blandat gäng skandinaver, mest finnar dock, som går och vandrar varje helg. Under första vandringen (Brauneck/Lengries) ösregnade de hela vägen upp och väl framme var det så molnigt så vi just och just såg toppen vi stod på. Trots det var det absolut värt vandringen, den adrenalinkick man fick av att i piskande regn gå uppåt och uppåt och äntligen nå en bergstopp! Då e man kung - eller känner sig som en åtminstone. Andra vandringen (Hohe Stiegspitze) var i varmaste solsken till en topp vid vars rot kossor och hästar levde fritt i skogen. Vägen upp var redan fin, Sagan-om-ringen-aktig och sista vägen kämpade vi som Sam när han bar Frodo upp till Mordor. Från toppen beundrade vi Tysklands högsta bergstopp och mäktiga alper vid randen mellan Tyskland och Österrike. Vägen ner var serpentinaktig, vi gick hela tiden på bergssluttningen och njöt av bergslandskapen - otroligt!

Denna helg har jag den enorma lyckan att ja får vara varje dag på alperna. På fredagförmiddag tog vi tåget mot Tegernsee och vandrade upp till Gindelalm i skön +30 graders hetta. Fröken Soija 2011 reclaimed titeln från förra sommaren och var alldeles genomsvettig väl framme. Denna gång måste vi dock inte kliva ner för berget igen utan fick stanna uppe på berget, checka in på rummet med duntäcke, enormt mjuk stor säng och balkong med bergslandskap rakt utanför, ta en kall dusch och sedan avnjuta en läcker bayerisk middag kaikkine herkkuineen och sitta ute i värmen tills alla stjärnor e framme och sedan somna i den mjuka sängen :) Att följande morgon bli väckt av solsken rakt i ansiktet och koskällor från korna på bondgården och sitta upp för att se bergen från sängen... perfekt. Dallmayr-kaffe fick jag så mycket stackars magen orkade och mat så musklerna skulle orka med nedstigningen och därtill klart solsken med stigande temperatur ända till +32 grader. Hääälit! Efter allt solkrämande vandrade vi neråt och väl nere väntade oss inget annat än en sjö! En perfekt vandring avslutades med simning i Schliersee och sedan solade vi tills vi slumrade till och sedan en svettig tågresa hem. Alldeles utmärkt Erholung - jag älskar att vandra i alperna!

På balkongen i vår Hütte, Voralpen i bakgrunden.

Denna lördagkväll är jag hemma och studerar dermatologi med hjälp av Virtuelle Hochschule Bayern. Imorgon bär det först av till Memmingen, där kusin Felix med familj hämtar mig från tåget och sedan åker vi till Jungholz till deras stuga i alperna och jag får uppleva familjeliv och familjevandring :) Åh. Tack gode Gud för din enorma nåd och välsignelse!